Tänk att livet är så skört, och att ett hjärta kan göra så ont. Mitt gick i tusen bitar igår när jag nåddes av orden att min lillkusin inte finns mer, och tusen tårar förmår inte laga det. Vi som står kvar värmer varandra med de innerligaste av kramar och vissheten om vi inte är ensamma och inte Jocke heller, men saknaden består ju ändå, just nu till synes oändlig.
Älskade finaste Jocke, vi kommer aldrig att glömma.
Ett bit av mitt hjärta kommer för alltid vara ditt.
Älskade finaste Jocke, vi kommer aldrig att glömma.
Ett bit av mitt hjärta kommer för alltid vara ditt.
Vila i frid.
2 kommentarer:
Åhhhh, så himla tungt.. Tusen styrkekramar till dig/er.
//Victoria
Nej men fy så gräsligt! Det är alltid jobbigt när nära och kära går bort, men när en alldeles för ung människa rycks bort för tidigt är det förfärligt! Skickar massor av kramar till dig och hoppas att du ändå kan njuta av den härliga försommaren och hitta kraft och styrka i den <3
/Anna
Skicka en kommentar